About Me

My photo
Mamma till världens finaste barn och fru till världens finaste man. Malmöbo med hjärtat i Borås o en liten del av Afrika, ha passerat 30, pratglad o social med fantastiska vänner o en grym familj. That's me!

Wednesday, 9 September 2009

Nattning

Jag gillar att natta barnen. Oftast så lägger jag David och Yanks Kalle eftersom de går o lägger sig ungefär samtidigt, men ibland får jag natta Kalle också. Jag vill hemskt gärna göra det för jag tycker det är så mysigt. Då brukar jag o Kalle ligga och prata om vad vi har gjort under dagen och det är alltid lika roligt att höra vad hans minnen av dagen är, för de stämmer väldigt sällan med vad jag tror att han minns. Han kommer ofta ihåg små detaljer, som när de hände verkade ganska irrelevanta, men som tydligen fastnade i Kalles minne. Barns små hjärnor är helt fantastiska o ganska oförutsägbara.
Jag brukar sjunga två sånger för barnen innan jag säger god natt:

Du är det finaste jag vet, du är det vackraste i världen
Du är som stjärnorna, som vindarna, som vågorna, som fåglarna, som blommorna på marken
Du är det finaste jag vet, du är det dyraste i världen
(ibland hittar jag på andra versen med typ "kalle är ditt fina namn, David är din stolta broder... osv Töntigt va?)

Jag brukar avsluta med att sjunga en favorit:
Jag håller dig i handen, jag stryker lätt din kind
jag blåser på din panna, jag blåser som en vind
Jag håller dig om armen, just nu så är du min
Jag klappar dig på halsen, jag stryker nätt ditt skinn
För du är aldrig ensam, just nu är jag hos dig
Just nu är heligt alltid, så vilar du hos mig

Den sista sången sjöng vi som avslutning varje vecka när vi gick på babykör, jag o Kalle. Första gången vi sjöng den började jag gråta för den var så fin. Melodin är helt fantastisk. Visst är jag kanske lite blödig, men när jag sjöng sången på telefon för min mamma (efter att vi sjungit den på kören) började hon också att gråta... Både Kalle och David älskar den också, David blir helt lugn och Kalle brukar vilja att man sjunger den om och om igen.

Igår började jag på babyrytmik med David och då började jag också lipa när vi sjöng sånger om kärleken till sitt barn. Det känns så stort på nåt sätt, så jag kan inte låta bli att vara blödig. Men alla mammor känner säkert samma sak och lipar säkert lika lätt som jag. Mina barn är dock verkligen det finaste jag vet!

1 comment:

Kajsa said...

Kan du lära mig den fina sången?