Kalle-skryt!

Nu måste jag bara får skryta lite. Känner att jag håller på att spricka av stolthet och måste få det ur mig. Jag har världens bästa barn, faktiskt så är det så. Min Kalle skulle lätt vinna VM i bebis. Han är bara så superskön. Är ALLTID glad och på bra humör oavsett vad som händer. Igår var vi o vinkade av Pappa Yanks på Kastrup när han skulle flyga till Gambia, och hela dagen blev helt upp o ner för Kalle. Mat på andra tider, ingen sömn, nästan inget blöjbyte, tågresa, bussresa, promenad i mörker, en timme irrande på Biltema, avsked till pappa m.m - men tror ni Kalle överhuvudtaget klagade fast han hade kissat igenom blöjan o var både hungrig o trött? NEJ! Han bara skrattar o sprider glädje. Och detta trots att han håller på att få tänder...

Idag har han lärt sig att krypa baklänges och att sätta sig upp själv från liggande läge (han reser sig upp i krypställning och backar sedan ett tag innan han sätter sig på rumpan). han har även varit med på jobbet på möte, sedan jullunch med kollegorna, sen direkt till BVC för ett obligatoriskt hörseltest + vikt o längd (behöver jag säga att han klarade testet galant och följer sin vikt o längdkurva exemplariskt? :-) Efter det direkt hem till min kompis maria som har två barn. Hennes Adrian o Kalle är nästan jämngamla. Efter detta hem äntligen - o det är nu krypandet kommer... :-) Det är nog bra att vara aktiv!

Jag fattar inte vad jag gjort för att förtjäna en så underbar unge! Förmodligen blir väl nästa en jävel-unge för att kompensera och jämna ut orättvisorna i världen...

Kalle jag älskar dig!

För övrigt saknar vi Yanks som nu är framme i Gambia hos familjen. Imorgon firas Tobaski.